tisdag 16 oktober 2012

Mysmiddag

I lördags var Adara på kalas hemma hos en kompis och Dennis var iväg på Ölfrämjandet så jag hade hela tre timmar helt själv. Och jösses vad fort tiden gick! Jag var och kollade lite i affärer och köpte bland annat två byxor till Adara. Det blev två mjukisbyxor från H&M eftersom jag vet hur mycket hon gillar att ha mjukisbyxor. Tyvärr har det varit lite ont om sådana över storlek 122, så nu när jag hittade köpte jag alltså två par, ett par på flickavdelningen i storlek 134 och ett par från killavdelningen i storlek 128. Konstaterade att de i 128 är större än de i 134! Helt galet, mjukisbyxor borde väl ändå vara desamma oavsett kön?!  Vad gäller färger fanns det kanske fyra på flickavdelningen, men på pojkavdelningen fanns det åtminstone åtta! Jag förstår mig inte riktigt på sånt där...

Jag handlade även lite mat eftersom vi hade ont om allt hemma och när jag kom hem ställde jag mig och vek massa tvätt (vi hade tvättat på förmiddagen). För att få lite roligare satte jag igång Spotify och såg att Mika hade släppt nytt så det sattes på. Tyvärr måste jag erkänna att det inte var något jag fastnade för så direkt, men jag får nog ge honom ett par chanser till. Skivan kändes så väldans mainstream, det var liksom inget speciellt med den - inget alls. Trist, eftersom jag verkligen gillar de två tidigare. Och så har han en så fin röst, så stort spann. Att han dessutom är väldigt, väldigt fin att titta på gör ju sitt också såklart. Han förtjänar alltså en andra och tredje chans. ;-)

När jag hade hämtat Fia från kalaset frågade jag henne vad hon ville äta.
-Tacos. kom det blixtsnabbt. Till saken hör att det åt vi i onsdags, hon fick det på skolan i torsdags och vi hade ätit det till lunch på lördagen, innan kalaset.
-Nä, sade jag, vad vill du äta?
-Tacos.
-Nej. Vad vill du äta?
-Tacos :-)
-Nej, men du, vi kanske kan ta en promenad till Burger King och äta där. Om pappa inte kommer hem och vill ha mat.
-Ja, jag vill promenera till Burber King! (Japp, hon säger fortfarande Burber King, trots att hon kan läsa vad det står.)
Så vi kollade med Dennis som satt på Ölstugan Tullen och åt mat. Adara ville hem och byta byxor (liiite kallt med tights om det är fem grader och regn) så vi gick hem och gjorde det. På med fodrade jeans ("de känns som mjukisbyxor" säger hon) och fleecejacka. Utanpå det en fleecefodrad regnjacka, så hon var rejält påpälsad :-) Nu skall vi ut i vildmarken sade hon, och ledde vägen med stora steg. Tydligen har man mycket kläder på sig när man ger sig ut i vildmarken, det var det som föranledde den kommentaren. Gullunge! Hela promenaden dit småduggade det, men vi hade väldans trevligt. Hon berättade om ett spel som fanns i hennes fantasidator och det var massor med olika bossar, varav första var en lyktstolpe som snurrade runt, samtidigt som armarna som stod rakt ut hissades upp och ner. Man skulle tydligen slå sönder lyktorna för att vinna. Andra bossen var ett hustak som gungade. Jag kommer inte ihåg hur man hade ihjäl det. Tredje var en parkbänk som jag inte heller kommer igåg mycket om. Fjärde har jag för mig var en brunn som man skulle hoppa ner i för att vinna, men det var svårt för svingade spänner över hålet. Femte bossen var en stor skridsko som blinkade i regnbågens alla färger. Man hade en egen blinkande dräkt och kunde bara slå skridskon när man själv hade samma färg som den. Jaa, vad skall man säga? Det är då ingen brist på fantasin hos min tokunge!

Vi köpte mat och satte oss och åt och det var riktigt trevligt, om det inte vore för två småkillar som lekte i lekhörnan och skrek massor. Och jag menar verkligen massor! Till och med Adara satt och vred sig av obehag och konstaterade att det inte skulle hjälpa att flytta, det skulle höras lika mycket ändå. Efter ett tag kom de ut och då sade faktiskt deras mamma åt dem att lugna sig, vilket de också gjorde. När vi hade ätit upp så tänkte jag att vi kunde ju slå på stort och ta lite efterrätt också, och medan jag gick och beställde det gick Adara och lekte med de två killarna. Adara gillade inte efterrätten så mycket så hon fick lite av godiset hon hade fått på kalaset istället, och bjöd även killarna, som först inte svarade på frågan om de ville ha, men sedan - när deras mamma var med - vågade de och ville såklart ha. Och ja, Adara hade kollat med mamman om hon fick bjuda.



På väg hem passade vi på att kolla in var Adaras gamla dagiskompis bodde och fick komma in och kika lite. Ett superfint litet radhus har de köpt, precis mittemot sina pojkars skola. Adara och Albin började leka direkt trots att jag hade sagt till Adara att vi bara skulle in och säga hej och kika lite snabbt. De är så himla bra ihop de två. Ända sedan de var små har de funkat jättebra ihop, och även om det är länge sedan vi sågs nu (bortsett från att vi sprang på dem på Liseberg och åkte massa med dem) så funkar de hur bra som helst - direkt! När vi hade gått husesyn promenerade vi hemåt i regnet, och väl hemma var det marsch i säng för Fia, eftersom klockan var ganska mycket. Det var en väldigt trevlig kväll och bara det att hon frivilligt ville gå på promenad är värt att skriva om, men inlägget får nog ändå hamna under Blaj-taggen :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar