söndag 30 september 2012

Pysslat!

Det har varit rea på Panduro Hobby i helgen (25% på ALLT!!!) och jag kunde självklart inte hålla mig undan därifrån. Det blev faktiskt en hel del, men jag köpte bland annat två Martha Stewart-punchar som helt plötsligt blev riktigt prisvärda.

Idag när Adara skulle på kalas pysslade jag ihop ett kort till flickan som fyllde och det blev så här:

Den stora fjärilen är den MS-punch jag "fyndade" på Panduro. De små fjärilarna har jag också punchat ut med en punch köpt på samma affär, liksom den vita cirkeln.




Jag nosade upp en utmaning bland alla pysselbloggar och hittade en hos Totally Gorjuss som passar mig perfekt. Att använda punchar och dies är ju precis vad jag har gjort :-) Nu håller jag alla tummar jag har och hoppas på vinst!

Short in English:
After a sale at a big crafting shop in Sweden where I bought a new MS punch, I created this card for a friend's daughter. Butterflies and the white circle are punched, and the eyelet circles are Spellbinders Nestabilities, cut with my ever so needful Cuttlebug!

Challenges in which I also entered this card to are:
Creative Inspirations Paint - Anything goes (ends 6/10)
Simon Says - Anything goes (ends 3/10)
Party Time Tuesday - Anything Goes (ends 3/10)
Challenges 4 Everybody - Anything Goes (ends 12/10)
Dream Valley Challenges - Go Pink
A Gem of A Challenge - For The Girls (ends 12/10)
Mark's Finest Papers - Circles (ends 5/10)
One Stitch at A Time - Butterflies or Buttons (ends 6/10)

fredag 28 september 2012

VAB

Adara blev sjukare under natten och jag har alltså VAB:at idag. Supersynd på den där lunchen, men nu ser jag fram emot nästa vecka mer än vad jag brukar göra på fredagar :-)

Dagen flöt på i sakta mak och efter lite TV-tittande för Fia och lite dataspelande för mig (FarmVille 2!!!) så läste vi lite Bamse. Mamma skulle egentligen ha hämtat Adara på fritids idag, så Adara ringde och sade att det inte behövdes, men att hon kunde komma hit och fika lite om hon ville. Mamma är nämligen också sjuk, i samma förkylning som vi har gissar jag eftersom det troligen är pappa som har smittat ner oss. Anna och Elsa var där när vi pratade och jag sa att om de vågade så kunde de såklart komma de med, vilket det snabbt bestämdes att de skulle göra. Vi bestämde oss för McDonald's-lunch och att vi skulle höras när det var dags att handla.När det var bestämt satt Adara lite vid datorn medan jag städade undan det värsta samt diskade.

När det var dags för lunch så sa Anna att hon kunde köpa allt, så slapp vi att gå ut. Supersnällt, med tanke på att jag inte alls var sugen på att dra på massa kläder för att gå ut! Sedan åt vi och tog lite te och kaka till fredagslunchefterrätt varefter alla åkte hem.

Dennis och Adara hade kommit överens om att hon skulle sova en stund mitt på dagen eftersom hon hade vaknat redan klockan sex i morse så efter att ha plockat undan lite till så lade vi oss och läste lite Bamse och både jag och Adara somnade ganska fort efter det. Adara vaknade efter drygt en timme och ville titta på film, för det hade vi kommit överens om att vi skulle göra efter vilan, men jag var fortfarande hur trött som helst så jag bad om att få vila lite till. Men det tyckte hon inte alls att jag skulle eftersom jag hade lovat att vi skulle titta på film så hon började bråka med mig. Jag förklarade lugnt och sansat (ibland är det bra att ha ont i halsen) att jag faktiskt också var sjuk och att jag behövde vila lite till, men att hon gärna fick gå upp och titta lite på TV medan jag vilade lite till. Det ville hon som sagt inte, men var ändå tyst och låg kvar. Tio minuter senare när jag lyckats somna om frågar hon om jag har vilat klart och jag mumlar att nej, lite till, men att hon kan gå upp om hon vill. Nästa gång jag kollar klockan har det gått en halvtimme och jag konstaterar att hon också hade somnat om. Då känner jag mig också rätt utvilad och vi går upp och börjar titta på Barbie och Prinsessakademin :-)

Fredagar brukar ju innebära middag hos mina föräldrar och Adara ville till dem idag, trots att hon var sjuk, så mamma kom och hämtade oss. Som vanligt var det väldigt trevligt, men jag hade ganska ont i halsen efter allt pratande och sjungande (Elsa ville leka Björnen sover massa gånger), så det blev ingen godnattsaga för Adara nu ikväll, utan lite kli på ryggen istället, något som fungerar lika bra om man frågar henne.

torsdag 27 september 2012

Sjukstuga

Japp, precis så är det. Adara har klagat på ont i halsen varje morgon denna vecka, men efter lite hostning har det gått över. Lite snuvig har hon varit med, men inte så farligt. Har kollat temp morgon och kväll på henne och det har inte varit någon feber heller. Hon har fått gå till skolan varje dag, även när det var friluftsdag i regnet. Inte heller nu ikväll hade hon någon feber att tala om - 36,9 °C jämfört med hennes normala 36,7 °C. Hon var dock ganska tät i luftvägarna samt väldigt snorig så vi får se om det blir skola imorgon.

Jag däremot, jag hade 37,3 °C nu ikväll. Jag brukar ligga på 36,4 °C så för mig är det helt klart förhöjd temperatur. Det har nog smugit sig på hela veckan, lite sådär sneaky. Igår började jag att känna mig täppt, men eftersom det inte var värre imorse knatade jag iväg till jobbet ändå. Jag tänkte även att det är ju om morgnarna det brukar vara värst, men där fick jag tji. Det blev värre under dagen och jag blev faktiskt lite ledsen när jag efter lunchpromenaden insåg att jag nog inte borde till gymmet ikväll. Det blev värre efter lunch och mycket nysande och snorande och rinnande ögon, så när jag kom hem vid halv fem däckade jag i soffan i typ en och en halv timme. Dennis var iväg och köpte pizza till middag och nu känner jag mig faktiskt lite bättre, men det blir nog en kopp te framför TV:n ikväll igen.

Jag hoppas verkligen att jag blir bättre tills imorgon, eftersom jag har en lunchdate med en gammal kollega att se fram emot - det hade varit synd att missa!

lördag 22 september 2012

Heja mig!

Till att börja med: Jag tycker verkligen det är aptrist att springa.

Men - för det finns ett men - jag vet att det är bra och gratis motion så därför brukar jag värma upp med löpning på gymmet (som inte alls är gratis). För ett par år sedan läste jag igenom en metod om hur man lär sig springa fem kilometer på 30 minuter. Det innebär alltså en hastighet på tio kilometer i timmen, sex minuter per kilometer, så det är vad jag brukar ställa löpbandet på när jag värmer upp. Metoden går ut på att successivt öka intervallerna med löpning/jogg tills dess att man klarat sina fem kilometer.

I somras tänkte jag att eftersom jag fixar i alla fall tre kilometer på löpband borde det ju inte vara så fasligt mycket annorlunda ute i naturen. Snörade på mig skorna och begav mig ut och... Typ dog. Det var sjukt mycket jobbigare att springa utomhus! Men trägen vinner som det brukar heta och jag har försökt att springa/jogga/gå en femkilometersrunda i Ruddalen ett par gånger.

Idag sprang jag hela rundan! Eller, sprang och sprang, långsam jogg skulle nog de flesta säga, men definitivt inte att gå. Sprang 5,13 kilometer på 34 minuter och 42 sekunder, vilket ger en snitthastighet på 8,9 kilometer i timmen. Minuttiderna för varje kilometer blev:
Första: 6:25
Andra: 6:52
Tredje: 6:53
Fjärde: 6:59
Femte: 6:41
Således blev snittiden per kilometer 6:46

Jag är glad och nu när jag vet att jag klarar det så siktar jag ju självklart på att förbättra mig :-)

fredag 14 september 2012

Uppdatering/Reseskildring, del 4

Eftersom frukost serverades fram till tio och vi ville var i god tid satte vi klockan på halv nio, och väckte Adara vid nio. Vi trodde inte vi skulle vara sist då med, men de flesta hade redan ätit klart, några hade till och med redan åkt därifrån! Vi skulle åka med Malin och hennes kille så vi åt klart vår frukost, checkade ut och gick sedan upp för att packa klart det sista. Adara ville gärna bada, men vi sade att det skulle hon inte hinna eftersom vi skulle försöka att komma iväg hyfsat tidigt, typ elva. Vi ville dock såklart säga hej då till Hanna och Örjan innan vi åkte och de hade inte gått upp än när vi var färdigpackade. Stod ute och snackade lite och sedan gick vi ner mot huvudbyggnaden för att se om de var på gång. Jag och Malin gick in för att se om de behövde hjälp och då mötte vi dem i receptionen just som de var på väg ut. Det hade fått en stor flaska jättefint vin av hotellets ägare i bröllopspresent! Vi hjälpte dem att bära ut alla väskor och efter massa kramande och ännu ett par grattis och lyckönskningar så kom vi äntligen iväg.

Det gick jättesmidigt att åka/köra och vi stannade till halvvägs för att äta lite samt att S, som körde, ville ha lite kaffe. Vi köpte även lite färdgodis, vilket var bra eftersom Adara tyckte det var lagom skoj att åka bil. Som tur var hade bilen GPS och vi hittade till hotellet där Malin och S skulle bo. Det låg precis bredvid Roma Termini så jag, Dennis och Adara tog farväl av Malin och S och gick dit och lämnade in vår tyngsta väska på bagageförvaring. Sedan gick vi ut för att kolla lite mer på Rom. Vi ville kolla vad som fanns om man gick åt andra hållet, alltså bort från Colosseum och Fontana di Trevi och gick således rakt fram åt höger från stationen sett. Vi hittade ett ställe där de  sålde flygbussbiljetter och passade på att köpa dem redan där och då. Vi kollade in Piazza di Republica där det fanns en basilica som hade rätt häftiga skulpturer på utsidan.
Sedan fortsatte vi och kom in i vad vi antog var affärskvarteren, men tanke på att det var massor med olika banker där. Vi hade lovat Adara att vi skulle köpa glass, men det fanns inte en enda öppen gelateria i området! Det mest spännande vi såg var brittiska ambassaden och en fantastisk kyrka :-)


Adara som ju var både trött och varm såg dock en glasskylt på andra sidan en korsning så vi gick dit  för att se vad de hade. Det visade vara en ganska sjabbig kiosk där de hade en glassfrys med endast ett fåtal glassar och ännu färre smaker. Så Adara ville inte ha glass där, trots att vi sa att hon kunde få där och vid ett senare tillfälle.
Trött och varm
Således knatade vi vidare och hittade ännu ett ställe med glasskylt, men denna gång hittade vi inte ens en glassfrys inne på stället. Vi konstaterade att vi skulle få köpa glass på stationen, men detta gjorde oss ingenting, eftersom vi alla var trötta och varma, trots att vi hade tillgång till isvatten hela tiden (hade haft tre flaskor med vatten i frysen över natten just för att ha detta). Väl på stationen hittade vi ett ställe där de hade glass, och vi delade alla tre på en stor. Det var jordgubbssorbet som vi fick välja fyra tillbehör till, och så tog de och blandade ihop allt, ungefär som en McFlurry. Fast eftersom vi inte ville ha mjukglass blandade de ihop allt på en "glassbord" med spatlar. Adara hade valt sockerkulor, minismarties och rånbitar att blanda i och det var riktigt gott faktiskt, och väldigt svalkande!
När glassen var uppäten hämtade vi ut väskan och gick för att vänta på bussen. Den var något sen och när vi väl hade kommit ombord och den skulle köra tog det hundra år (!) för oss att komma ut från Rom. Nåja, inte hundra år såklart, men ganska lång tid, betydligt längre tid än när vi kom till staden fyra dagar tidigare. Det var lite roligt att vi faktiskt kände igen oss lite där vi åkte, vi åkte förbi vårt B&B och kunde se både cafetterian där vi ätit frukost och stället där vi åt lunch på fredagen. Adara hade fått läxa med sig från skolan och satt och gjorde den på bussen ut. Hon skulle komma på ord som innehöll 'S' och det var ju inte så svårt :-)
Romerskt brunnslock med SPQR som de var noga med att ha överallt!
Efter incheckning och passering genom säkerhetskontroll hittade vi ett ställe där vi kunde äta lite, vilket var välbehövligt efter en dag av resande och promenerande. Ett snabbt toabesök och sedan påstigning. Vi träffade ett par andra bröllopsgäster där, men vi hade inte platser i närheten av varandra utan det blev bara ett snabbt hej. Flygningen gick jättebra och Adara målade lite i sin mya TopModel-målarbok och jag och Dennis läste. Efter ett tag så tyckte jag och Dennis att hon skulle sova och efter lite protester gick hon med på det. Dennis somnade han med, medan jag satt och läste ut min bok. Klockan var nog kvart över elva på kvällen när vi landade och det var väldigt skönt att veta att mamma skulle komma och möta oss. Hon hade skickat meddelande tidigare under dagen om att hon kunde göra det om vi ville. Klart att vi ville! Det kändes nte alls lockande att hoppa på en flygbuss in till stan och sedan spårvagn/buss ut till Frölunda mitt i natten. Klockan tolv var vi hemma och efter att ha gosat lite med Mio kom Adara i säng halv ett och somnade som en stock. Jag och Dennis gjorde detsamma när vi gick i säng inte långt senare.

Det var en seg dag i måndags för oss alla tre, men nog värst för Adara som ju brukar sova 10-12 timmar per natt, men som alltså bara fått dryga sex timmar. Det blev en tidig kväll för henne, vi stoppade henne i säng redan halv sju. Själva kom vi i säng strax innan nio :-)
Sådär, det var vår helg i Italien! Mycket att läsa, men eftersom jag skrivit det främst för mig själv blev det så - något att kunna gå tillbaks till och läsa mitt i vintern när jag vill få lite sommarkänslor igen!

Uppdatering/Reseskildring, del 3

Såå, efter att jag hade duschat och torkat mig och fått på mig lite underkläder i alla fall, satte jag igång med att fixa Adaras hår. Jag visste att både bruden och tärnan skulle ha flätor så därför satsade jag på flätor även för Adara. Det var lite knepigt, men jag måste säga att jag blev väldigt nöjd med resultatet! Sedan fick hon på sig klänningen som passade perfekt nu efter att Annica (Hannas mamma) hade lagt upp den. Hon var så himla vacker - som hämtad ur en saga, om jag får lov att skryta lite.
När även jag och Dennis gjort oss iordning gick vi ut i vardagsrummet i villan där vi bodde och satte oss och drack vatten med resten av folket som bodde där. Det var så himla varmt och det kändes som att det var bra att grunda rejält med vatten, med tanke på att det var runt 30 °C ute. Utanför var det fler gäster och vi minglade lite innan vi satte oss på stolar som gjorts i ordning så fint, så fint, med strutar fyllda med rosenblad fastknutna med spetsband på själva stolsryggen. Sedan kom prästen och så kom även brudparet med tärna och brudnäbb. Adara var så fin och duktig och gjorde precis som hon skulle, och slängde blomblad för brudparet att gå på. Själva vigseln var nog som vigslar är mest, med skillnaden att det verkligen var fantastisk utsikt bakom dem.
Vår utsikt bakom brudparet!
Hanna hade sett till att det fanns en stol för Adara att sitta på ifall hon skulle bli trött på att stå, och Adara satt ner större delen av vigseln faktiskt, mest för att det  var skönt att slippa stå tror jag :-)
Efter vigseln blev det väldigt mycket fototagande på alla möjliga konstellationer och därefter begav vi oss ner till huvudbyggnadsområdet för att avnjuta lite snittar och dricka fördrink.
Det var så varmt att många av kvinnorna valde att doppa fötterna i poolen som fanns och Adara ville att vi skulle hämta badkläder. Vi förklarade att det gick ju inte eftersom vi faktiskt var på bröllopsfest och hon accepterade det utan alltför mycket protester. Jag och Annica gick för att fylla våra glas eftersom vi hade fått höra att brudparet var på väg och vi fick välja mellan rosé eller vitt vin. Malin sade då att det var ju fel, hon var säker på att Hanna hade beställt prosecco som fördrink, varpå hennes pojkvän snabbt sprang bort till restaurangen för att se till att det blev rätt. Det kom snabbt nya flaskor och glasen fylldes. Det blev visserligen vanliga vinglas och inte bubbelglas, men det kändes som att det var ju ändå viktigast att vinet blev rätt :-) När brudparet kom så blev det ett rungande fyrfaldigt hurra! och massa kramande och gratulerande och ännu mer minglande, efter vilket de öppnade sina presenter.
Det blev väldigt många platta presenter i form av kort, eftersom alla hade flygit ner och inte hade plats i sina bagage. Hanna och Örjan hade även köpt presenter till Adara som hon faktiskt fick öppna redan när de kom ner till fördrinken. De hade köpt en TopModel-målarbok, en sax, ett limstift, en pennvässare och ett set färgpennor till henne - för att hon skulle kunna pyssla om det blev tråkigt. Målarboken var lite rolig eftersom den var på bröllopstema, och Adara hittade direkt vilken bild hon ville måla som Hanna. Dock fanns där ingen Örjan, men vi sade att då fick hon måla en av kropparna som Örjan ändå, även om det var tjejkroppar. Jag visste om att hon skulle få målarbok (men inte pennor och allt det andra), så jag hade tagit med hennes pennskrin utan att Adara visste om det, så hon satte direkt igång med att börja måla Hanna!
I målartagen
Middagen skulle vi äta ute, på baksidan av restaurangen och det var jättefint dukat och när man stod upp hade man finfin utsikt mot Trequanda på andra sidan dalen, och vinplantor och olivlundar som låg där emellan. Jag hamnade bredvid två av Hannas kusiner, och mittemot hennes ingifta morbror. Vi hade riktigt trevligt, vilket å andra sidan var svårt att inte ha, med tanke på hur trevligt allt hade varit dittills.
Förrätter
Till förrätt var det lite blandade toskanska specialiteter, efter vilka det följde pasta med helt gudomligt god tryffelsås. Efter det fick vi jättegod blandad sallad med kött tillagat på lokalt vis. Det innebar att det hade marinerats och sedan bara lagts supersnabbt på grillen så att det blev precis varmt. Det var massa rosmarin på och ljuvligt gott, det riktigt smälte i munnen. Och vinet som vi fick till passade verkligen prefekt. Till dessert fick vi lite blandade italienska specialiteter; Tiramisu, cantuccini med vinsanto, chokladkaka och fruktkaka gjord på mördeg. Jag måste säga att tiramisun var min favorit, den var precis lagom krämig och smakade inte för mycket kaffe, och de små chokladbitarna som de hade i var verkligen pricken över i:t. Cantuccini med vinsanto var verkligen inte helt fel heller, inte heller chokladkakan som smakade rikligt av riktig choklad. Frukttårtan var god, men i förhållande till resten av godsakerna föll den ganska platt. Efter dessert tog nästan alla varsin espresso efter vilken vi begav oss upp till villan för dans. Det fanns en liten gräsplätt just utanför som vi hade som dansgolv och en bit bort hade det dukats fram en bar. Bartendern hade ställt upp ölflaskor i form av ett hjärta och ställt ett ljus i mitten, så gulligt av honom tycker jag.

Klockan var då ganska sent (23:45) och jag tänkte att Adara kunde få vara ute med oss en kvart till, hon ville så gärna dansa med oss alla, och hade till och med varit och bytt om för att kunna "dansa ordentligt" som hon så fint uttryckte det. Vi dansade, drack och hade supertrevligt och helt plötsligt var klockan 00:40 och det blev dags för Adara att gå in och gå i säng. Men eftersom hon skulle gå runt och äga god natt till alla (den ungen är expert på att förlänga uppetid), så kom honi nte i säng förrän strax efter ett. Vi hade ett rum med fönster som vette ut mot festplatsen så hon kunde ligga och höra sorlet från kalaset trots att jag drog igen fönsterluckorna. Tio över ett gick jag ut från rummet och jag gissar att hon somnade direkt i princip, hon brukar ju inte ha svårt att somna och dagen hade ju varit ganska intensiv.
Ute fortsatte kalaset och det blev en hel del dansande, smakande av grappa, konjak, prosecco och framför allt vatten. Något som verkligen var hänförande var hur vacker natthimlen var. Det var visserligen lite ljus just där vi var, men gick man bara en liten bit bort från festen så såg man den hur klart som helst! Man kunde till och med se Vintergatan, vilket man väldigt sällan kan se här i Göteborg, åtminstone inte om man inte åker utanför stan - man måste ju vara en bit från alla ljusföroreningar för att se den. Klockan var närmare halv fem innan jag och Dennis kom i säng och den natten kunde jag somna utan större problem, även om sängen var hård :-)

torsdag 13 september 2012

Uppdatering/Reseskildring, del 2

När vi hade hittat vårt tåg och gått ombord så insåg vi att man skulle ha gått till en maskin och fått sina biljetter utskriva och validerade innan man gick ombord på tåget. Detta hade jag totalt missat och satt således på helspänn hela resan i väntan på att konduktören skulle komma och kolla biljetter. Inte nog med det, det var rätt mycket folk på tåget så vi fick gå ganska långt för att få plats, och både Dennis och jag tror att vi råkade sätta oss i första klass. Det var lite luftkonditionering samt stora fina säten med gott om benutrymme. Till vårt försvar var alla platser onumrerade så vi kunde ju inte veta, inte helt säkert i alla fall. Eftersom vi var lite osäkra på platserna sade vi till Adara att det var onödigt att packa upp målarsaker innan vi visste om vi fick sitta kvar, men när det inte hade kommit någon efter 30 minuter så fick hon plocka upp dem även om vi kanske skulle bli bortskickade.
Jag var jättetrött och ville bara försöka att sova lite, men eftersom jag var rätt hispig över det här med biljetten kände jag att det bästa var att vara vaken utifall att... Vi konstaterade ganska snart att vi skulle bli sena till Chiusi, men att vi antagligen skulle hinna med anslutande tåg trots det, men skickade för säkerhets skull iväg ett textmeddelande till Hanna om att vi kanske skulle bli sena, eftersom hon eller någon annan skulle möta upp vid tågstationen i Sinalunga. En kvart efter att vi skulle ha varit framme kom konduktören och tittade på vår "biljett", ett utskrivet mail. Han konstaterade att det stod Chiusi och fick ur sig ett "next" varpå han fortsatte. Så mycket oro för ingenting! Det var dock ett par minuter till det där "next" dök upp, så vi missade såklart vårt anslutande tåg. Det var bara att dra iväg ett till meddelande för att tala om att vi skulle komma med ett senare tåg. Skickade även till Hannas mamma, som svarade att det var inga problem.
Vi var nu fast i ett litet samhälle i Toscana och visste inte riktigt vad vi skulle göra. Vi började med att skriva ut biljetten till nästa tåg, samt att validera den. Medan jag gjorde det kom en man fram och talade med Dennis. När jag frågade vad han ville (jag hoppades att han skulle vara skickad från hotellet för att hämta oss) sade Dennis att han undrade om vi var svenskar och det var vi ju. Han frågade då om vi var där för att jobba, men det var vi ju såklart inte - vi skulle ju på bröllop! Sedan gick vi över till en liten gelateria/cafeteria och köpte oss varsin glass som vi avnjöt i skuggan under ett träd.

När det var dags att gå ombord på tåget konstaterade vi att det var ett gammalt dieseltåg och Dennis sade till Adara att "det här Adara, det här är minst 100 år gammalt!" varpå jag kände mig tvungen att inflika att det nog inte alls var så, men att det säkert var åtminstone 50 år gammalt. Vi snackar alltså inte diesellok, utan -tåg, med motor under vagnen som gjorde att hela vagnen skakade. Men mycket lät det när det tjuff-tjuff-tjuffade fram genom Toscana. När vi var framme i Sinalunga stod Thomas (Hannas pappa) där och väntade och känslan av att sätta sig i en bekväm bil med luftkonditionering var ljuvlig. Han erbjöd sig att köra upp och bära in våra väskor medan vi checkade in och vi tackade och tog emot, så skönt att slippa bära själv just då. Stället som vi bodde på, Fattoria de Colle, är en jättefin och mysig vingård med vidunderlig utsikt åt tre håll. Vi var ett ganska stort gäng bröllopsgäster som hade fått en "egen" villa, och jag, Dennis och Adara hade fått ett jättefint rum, Matrimonio Blu. Men för att vara en bröllopssvit så var det väldigt hårda sängar ;-)

Medan jag tog en dusch tog Adara och Dennis ett snabbdopp i poolen som precis utanför och sedan kom de in och sköljde av sig också. På med lite fina kläder och så gick vi ner till restaurangen där resten av gästerna väntade. Vi satt utanför ett tag för att vänta in de sista gästerna och sedan gick vi in för att inta en kvällsbuffé bestående av massa olika smårätter. Bland annat lite olika sorters pizza, lite sallad och olika korvar och ostar. Jättegott var det och till detta serverades ett jättegott vin som producerats av gården. Efter det var klockan närmare halv tolv och vi tyckte att det var dags att gå i säng, vilket vi gjorde alla tre, även om Adara ville ta ännu ett dopp i poolen. Lyckligtvis lyckades vi få henne att inse att det inte skulle ske :-) Men jag måste säga att jag inte sov så himla bra i de där sängarna, jag vaknade två gånger de första två timmarna av att sängen var alldeles för hård, men sedan sov jag ett par timmar i alla fall - jag var ju så trött!
Fattoria de Colle
På lördagen gick vi upp vid nio och lät Adara sova lite till, varpå vi gick ner till restaurangen och åt frukost. Det var inte så himla spännande, men Adara gjorde en rolig sak: De hade faktiskt lite müsli och cornflakes som Adara tog i en skål och hällde (ljummen) mjölk över. Sedan vid marmeladen stod även lite olivolja och salt och peppar, om man nu skulle vilja ha det på sina frukostskorpor (typ såna där Brandt-skorpor, men inte alls lika goda). Adara trodde såklart att det var socker och tog det på flingorna. Lyckligtvis hann vi varna henne innan hon tog en hel sked i munnen, men vi tyckte det var lite lustigt ändå :-) Vi frukost var vi i princip sist, men sedan kom Hannas kusin med tjej och satte sig och åt. Det visade sig att de också hade åkt tåg till Chiusi, men att de hade tagit ett senare tåg än oss, men kommit fram tidigare eftersom det var ett snabbtåg. De hade dock missat tåget till Sinalunga med en (!) minut, och hade istället blivit hämtade av Hannas moster. De hade också blivit tillfrågade av mannen som Dennis hade talat med om de var från Sverige och hade, liksom vi, först trott att han var där för att möta upp - att hotellet hade skickat någon. Men det hade ju framkommit att så inte var fallet, efter ett tag. De hade nog gått och pratat en liten stund innan, varför han antagligen var snabb med att fråga Dennis om han var i Chiusi för jobb. 
Villan där vi bodde

Efter frukost passade jag på att synka min telefon i receptionsbyggnaden som var det ställe där det fanns wifi och passade även på att kolla in Hannas och Örjans svit där de bodde. Den var verkligen jättefin och hade underbar utsikt över landskapet utanför. Sedan gick upp till vår villa och bytte om till badkläder och badade lite med Adara (Hon och Dennis var i fullgång redan när jag kom) och passade på att njuta lite av sommarvärmen också.
Poolhäng och simträning
Eftersom vi inte fick plats i restaurangen för lunch åkte vi med en annan bröllopsgäst som vi känner sedan tidigare till den lilla byn Trequanda för att äta lunch.
Utsikt från Trequanda mot Fattoria de Colle
Det var, föruton vi fyra, även ett par andra bröllopsgäster som åkte till samma ställe som vi för lunch, så det blev en trevlig stund där vi lärde känna nya männikor. Jag åt supergod gnocci med svamp och svart tryffel och både Adara och Dennis valde kanin. Adara tog alldeles för stor tugga direkt och fick med massa ben och efter det ville hon inte ha mer mat. Örjans mamma som var med erbjöd sig att rensa lite och då åt hon faktiskt lite mer, vilket jag tror var bra, med tanke på att det var varmt och att hon hade viktiga plikter att uppfylla senare under dagen. Dennis som var mer nogrann med att rensa åt upp. Ganska snart insåg vi att det ju faktiskt var lite småbråttom tillbaka och när vi åter var på plats i villan kastade vi in Adara i duschen och medan hon torkade hoppade jag in.

Uppdatering/Reseskildring, del 1

Jag är verkligen usel på att uppdatera bloggen, men på begäran från en som faktiskt läser den kommer så här en uppdatering, eller kanske skall skriva reseskildring. Jag har kommit fram till att dela upp den i fyra, eftersom det är rätt mycket att skriva om, i alla fall om man - som jag - vill få med så mycket som möjligt!
I helgen som var (6-9 september) var jag, Dennis och Adara i Italien! Anledningen var att våra vänner Hanna och Örjan skulle gifta sig, och vi passade på att ta en extra dag ledigt så att vi skulle kunna se lite av Rom också. Planet skulle gå först vid tio på torsdagen så vi behövde inte gå upp supertidigt, utan tog det ganska lugnt på morgonen innan vi tog spårvagn och flygbuss till Landvetter för att ta direktflyg ner till Rom. Flygningen gick galant och vi landade 20 minuter före utsatt tid och märkte direkt att det var sommar. Vi var glada att vi inte hade tagit på tjocka kläder, men även t-shirt och tunna jeans är varmt när det är 30 °C. Vi köpte en flaska vatten och hoppade sedan på bussen in till centralen. Väl där märkte vi alla tre att vi verkligen behövde äta något fort, men vi ville hitta turistinformation först. Letade och letade, men hittade ingen. Det blev McDonald's till lunch, lite fel när man är i Rom kan man tycka, men där vet man vad man får och vi behövde verkligen mat. Efter att ha ätit och känt att energin började komma ut i våra system började vi åter leta efter turistinformation. Det var massa skyltar som hänvisade till information, men vi hittade ingen. Till slut lyckades vi hitta den, den var precis där vi hade gått av bussen!
Vi fick en karta med gatan där det Bed&Breakfast vi skulle bo på var markerat och började knata dit. Tyvärr hade hon markerat fel och den var inte precis där hon hade sagt utan vi fick knata runt säkert en halvtimme innan det blev rätt. Väl framme var det ingen på plats vid rummen och vi insåg att vi hade missat att man skulle ringa en till tre timmar innan man kom fram. Sweet, tänkte vi, men ringde och sade att vi var på plats. Jag kommer om två minuter fick vi till svar och efter ett par minuter kom det en kille och släppte in oss. Vi fick vårt rum och installerade oss lite, passade på att byta kläder samt fylla på vatten.

Efter ett tag kom jag på att det ju faktiskt blir mörkt ganska tidigt i södra Europa så vi gav oss ut på upptäcktsfärd. Adara ville inte alls gå, men jag sade att vi skulle gå genom en park och att det säkert skulle finnas en lekplats där. Och mycket riktigt, det gjorde det! Väldigt mycket barn och ingen som talade svenska, men hon testade lite saker i alla fall. Jag och Dennis kollade på lite ruiner som låg i direkt anslutning till lekplatsen, de var rester av ett stort romerskt badkomplex! Så coolt! Sedan promenerade vi vidare mot Colosseum, och jag måste säga att det är väldigt hänförande att se det första gången. Det är helt otroligt att det står så välbevarat ännu efter snart tvåtusen år! Även om stora delar av Colosseum har försvunnit är det en imponerande del som faktiskt överlevt tidens tand och människor. Vi gick runt och blev påhoppade av försäljare varannan meter som vilje sälja både det ena och det andra. Bland annat visade de hur de kastade en geléboll i marken och att den då blev helt platt för att sedan åter forma sig till en boll. Adara ville såklart ha en sådan, men både Dennis och jag sade benhårt nej, men att vi kunde köpa en sån här hemma åt henne. Och hon nöjde sig faktiskt med det. Efter att ha beundrat Colosseum begav vi oss bort bortåt, mot Forum Romanum, även om vi inte gick runt där inne, utan valde att gå på utsidan eftersom klockan nu var närmare sju och det närmade sig stängningsdags för alla turistattraktioner. Det var väldigt häftigt att gå och kolla ner på alla gamla rester av hus, vägar och pelare som fortfarande finns kvar och till och med Adara tyckte att det var lite roligt när vi såg något som vi antog varit ett badrum för en sisådär 2000 år sedan.

Efter ett tag kände vi att vi höll på att bli rejält hungriga och letade upp en pizzaria för att äta lite "äkta" pizza. Pizzarian vi hittade kändes väldigt turistig, och var rätt tom med tanke på att det var i slutet av turistsäsongen, men hade bra service och goda pizzor. Sedan promenerade vi mot vårt boende och gick på en jättemysig liten gata som kantades av restauranger på båda sidor. Vi hittade även en liten butik där vi köpte en till vattenflaska samt lite juice, öl och Bacardu Breezer att ta på kvällen. Åter på rummet stoppade vi Adara i säng och medan Dennis läste tog jag en dusch. Sedan satt vi ute på balkongen och pratade och drack öl/Bacardi Breezer innan vi själva tyckte det var dags att sova.

På Spanska Trappan i Rom
Föjande morgon gick vi till en liten cafetteria  för att få lite frukost. Det som ingick i boendet var en italiensk frukost, alltså en kaffe med croissant. Jag och Dennis tog varsin cappuccino, medan Adara fick varm choklad. Efter frukost packade vi och checkade ut, men vi fick ha kvar våra väskor i köket om vi ville, vilket vi såklart ville. Eftersom vi hade en tid att passa ville vi inte var för längt borta och bestämde oss således för att promenera till Spanska Trappan och på tillbakavägen kolla in Fontana di Trevi. Så vi promenerade och på vägen kikade vi på lite marknadsstånd, gick in i ett par små affärer och bara njöt av att ha semester och detta i sommarvärme. Väl vid Spanska Trappan stannade vi och passade på att sitta ner och ta det lite lugnt, för att sedan fortsätta till en gelateria där vi köpte glass. Är man i Italien måste man ju passa på att testa lite äkta italiensk glass!
Chillar vid Fontana di Trevi
Det lilla torget där Fontana di Trevi ligger var knökat med folk, både turister och försäljare, men det var ändå rätt coolt att en så stor fontän ligger inklämd sådär.

Fontana di Trevi
Efter fontäntittande var det hög tid att traska tillbaka för att hämta våra väskor och även att äta lunch. Han som skötte vårt B&B rekommenderade ett ställe där det fanns bra mat så vi gick dit. Tyvärr åt ingen av oss upp maten, även om den var god. Det var helt enkelt för varmt. Allt vatten vi köpte drack vi dock upp :-)
Efter lunchen så traskade vi till Roma Termini varifrån vi skulle ta ett tåg till Chiusi för att sedan fortsätta till Sinalunga.