Uppdatering/Reseskildring, del 2

När vi hade hittat vårt tåg och gått ombord så insåg vi att man skulle ha gått till en maskin och fått sina biljetter utskriva och validerade innan man gick ombord på tåget. Detta hade jag totalt missat och satt således på helspänn hela resan i väntan på att konduktören skulle komma och kolla biljetter. Inte nog med det, det var rätt mycket folk på tåget så vi fick gå ganska långt för att få plats, och både Dennis och jag tror att vi råkade sätta oss i första klass. Det var lite luftkonditionering samt stora fina säten med gott om benutrymme. Till vårt försvar var alla platser onumrerade så vi kunde ju inte veta, inte helt säkert i alla fall. Eftersom vi var lite osäkra på platserna sade vi till Adara att det var onödigt att packa upp målarsaker innan vi visste om vi fick sitta kvar, men när det inte hade kommit någon efter 30 minuter så fick hon plocka upp dem även om vi kanske skulle bli bortskickade.
Jag var jättetrött och ville bara försöka att sova lite, men eftersom jag var rätt hispig över det här med biljetten kände jag att det bästa var att vara vaken utifall att... Vi konstaterade ganska snart att vi skulle bli sena till Chiusi, men att vi antagligen skulle hinna med anslutande tåg trots det, men skickade för säkerhets skull iväg ett textmeddelande till Hanna om att vi kanske skulle bli sena, eftersom hon eller någon annan skulle möta upp vid tågstationen i Sinalunga. En kvart efter att vi skulle ha varit framme kom konduktören och tittade på vår "biljett", ett utskrivet mail. Han konstaterade att det stod Chiusi och fick ur sig ett "next" varpå han fortsatte. Så mycket oro för ingenting! Det var dock ett par minuter till det där "next" dök upp, så vi missade såklart vårt anslutande tåg. Det var bara att dra iväg ett till meddelande för att tala om att vi skulle komma med ett senare tåg. Skickade även till Hannas mamma, som svarade att det var inga problem.

Vi var nu fast i ett litet samhälle i Toscana och visste inte riktigt vad vi skulle göra. Vi började med att skriva ut biljetten till nästa tåg, samt att validera den. Medan jag gjorde det kom en man fram och talade med Dennis. När jag frågade vad han ville (jag hoppades att han skulle vara skickad från hotellet för att hämta oss) sade Dennis att han undrade om vi var svenskar och det var vi ju. Han frågade då om vi var där för att jobba, men det var vi ju såklart inte - vi skulle ju på bröllop! Sedan gick vi över till en liten gelateria/cafeteria och köpte oss varsin glass som vi avnjöt i skuggan under ett träd.

När det var dags att gå ombord på tåget konstaterade vi att det var ett gammalt dieseltåg och Dennis sade till Adara att "det här Adara, det här är minst 100 år gammalt!" varpå jag kände mig tvungen att inflika att det nog inte alls var så, men att det säkert var åtminstone 50 år gammalt. Vi snackar alltså inte diesellok, utan -tåg, med motor under vagnen som gjorde att hela vagnen skakade. Men mycket lät det när det tjuff-tjuff-tjuffade fram genom Toscana. När vi var framme i Sinalunga stod Thomas (Hannas pappa) där och väntade och känslan av att sätta sig i en bekväm bil med luftkonditionering var ljuvlig. Han erbjöd sig att köra upp och bära in våra väskor medan vi checkade in och vi tackade och tog emot, så skönt att slippa bära själv just då. Stället som vi bodde på, Fattoria de Colle, är en jättefin och mysig vingård med vidunderlig utsikt åt tre håll. Vi var ett ganska stort gäng bröllopsgäster som hade fått en "egen" villa, och jag, Dennis och Adara hade fått ett jättefint rum, Matrimonio Blu. Men för att vara en bröllopssvit så var det väldigt hårda sängar ;-)

Medan jag tog en dusch tog Adara och Dennis ett snabbdopp i poolen som precis utanför och sedan kom de in och sköljde av sig också. På med lite fina kläder och så gick vi ner till restaurangen där resten av gästerna väntade. Vi satt utanför ett tag för att vänta in de sista gästerna och sedan gick vi in för att inta en kvällsbuffé bestående av massa olika smårätter. Bland annat lite olika sorters pizza, lite sallad och olika korvar och ostar. Jättegott var det och till detta serverades ett jättegott vin som producerats av gården. Efter det var klockan närmare halv tolv och vi tyckte att det var dags att gå i säng, vilket vi gjorde alla tre, även om Adara ville ta ännu ett dopp i poolen. Lyckligtvis lyckades vi få henne att inse att det inte skulle ske :-) Men jag måste säga att jag inte sov så himla bra i de där sängarna, jag vaknade två gånger de första två timmarna av att sängen var alldeles för hård, men sedan sov jag ett par timmar i alla fall - jag var ju så trött!

Fattoria de Colle

På lördagen gick vi upp vid nio och lät Adara sova lite till, varpå vi gick ner till restaurangen och åt frukost. Det var inte så himla spännande, men Adara gjorde en rolig sak: De hade faktiskt lite müsli och cornflakes som Adara tog i en skål och hällde (ljummen) mjölk över. Sedan vid marmeladen stod även lite olivolja och salt och peppar, om man nu skulle vilja ha det på sina frukostskorpor (typ såna där Brandt-skorpor, men inte alls lika goda). Adara trodde såklart att det var socker och tog det på flingorna. Lyckligtvis hann vi varna henne innan hon tog en hel sked i munnen, men vi tyckte det var lite lustigt ändå :-) Vi frukost var vi i princip sist, men sedan kom Hannas kusin med tjej och satte sig och åt. Det visade sig att de också hade åkt tåg till Chiusi, men att de hade tagit ett senare tåg än oss, men kommit fram tidigare eftersom det var ett snabbtåg. De hade dock missat tåget till Sinalunga med en (!) minut, och hade istället blivit hämtade av Hannas moster. De hade också blivit tillfrågade av mannen som Dennis hade talat med om de var från Sverige och hade, liksom vi, först trott att han var där för att möta upp - att hotellet hade skickat någon. Men det hade ju framkommit att så inte var fallet, efter ett tag. De hade nog gått och pratat en liten stund innan, varför han antagligen var snabb med att fråga Dennis om han var i Chiusi för jobb. 

Villan där vi bodde

Efter frukost passade jag på att synka min telefon i receptionsbyggnaden som var det ställe där det fanns wifi och passade även på att kolla in Hannas och Örjans svit där de bodde. Den var verkligen jättefin och hade underbar utsikt över landskapet utanför. Sedan gick upp till vår villa och bytte om till badkläder och badade lite med Adara (Hon och Dennis var i fullgång redan när jag kom) och passade på att njuta lite av sommarvärmen också.

Poolhäng och simträning

Eftersom vi inte fick plats i restaurangen för lunch åkte vi med en annan bröllopsgäst som vi känner sedan tidigare till den lilla byn Trequanda för att äta lunch.

Utsikt från Trequanda mot Fattoria de Colle

Det var, föruton vi fyra, även ett par andra bröllopsgäster som åkte till samma ställe som vi för lunch, så det blev en trevlig stund där vi lärde känna nya männikor. Jag åt supergod gnocci med svamp och svart tryffel och både Adara och Dennis valde kanin. Adara tog alldeles för stor tugga direkt och fick med massa ben och efter det ville hon inte ha mer mat. Örjans mamma som var med erbjöd sig att rensa lite och då åt hon faktiskt lite mer, vilket jag tror var bra, med tanke på att det var varmt och att hon hade viktiga plikter att uppfylla senare under dagen. Dennis som var mer nogrann med att rensa åt upp. Ganska snart insåg vi att det ju faktiskt var lite småbråttom tillbaka och när vi åter var på plats i villan kastade vi in Adara i duschen och medan hon torkade hoppade jag in.