Nu är det klippt igen

Låt oss börja med att säga detta: Mio hatar att bli kammad om det är minsta motstånd när kammen dras genom pälsen. Sedan kan vi säga att eftersom han är väldigt långhårig och har mycket ullig päls blir det lätt tovor när han fäller nu på våren. Vad gör vi då var år? Vi tar fram trimmern och snaggar honom. Men håll med om att han är söt!

Nu är det klippt

Jag har varit hos frisören idag. Lite kortare och lite ljusare blev resultatet. Nedan är en ganska nytagen bild jag tog för att komma ihåg att jag kan ha ganska lockigt hår - om det får självtorka efter dusch och jag inte borstar. Tyvärr måste jag ju borsta håret för att inte se ut som en kvast! Hur som helst, där syns även hårfärg och längd bra så trots att bilden inte är till min fördel kommer den upp här son jämförelse.

Bild-catchup

Ja, jag har ju lovat bilder så jag tänkte att de få som läser här skall få se lite bilder. Här kommer ett par :-)

Det här är från när mina kusiner Johanna och Viktor hade 19- respektive 16-årskalas 14 februari.

För att till fullo inse hur mycket snö vi hade här bör man nästan känna till området lite, men om jag säger att Adara och Dennis var och lekte på snöhögar som var två meter höga ger det en liten ide om mängden snö. Visserligen brukar det vara en del snö vis tennisbanorna i Ruddalen eftersom det dumpas snö från bandybanan där, men inte riktigt de här mängderna. Detta var 21 februari.

Den här är från en härlig vårvinterdag i mars, närmare bestämt den sjunde. Adara får äntligen cykla på cykeln hon fick i julklapp. Det blev ett par fall men humöret var på topp hela tiden.

Vår prinsessa var så här fin när hennes syssling Leon döptes 20 mars!

Sist en nytagen bild! Det var i söndags när vi (och resten av landet?!) hade en underbar vårdag. Vi cyklade till Cicci och tog en promenad efter att ha ätit sushi på bryggan i Eriksberg. Härligt var det!

Officiellt vår

Idag cyklade jag (som de flesta dagar) och det var underbart! Igår var det promenaddag, men när klockan ringde klockan fem hade jag inte minsta lust att gå upp eftersom jag inte somnat förrän tolv på kvällen innan. Följden blev en sovmorgon och buss till jobbet När jag kom hem mötte jag en Dennis i arbetsbyxor och på balkongen stod en cykel upp ochner. Han höll på att byta däck på den :-)
Så idag då jag cyklade gick det fort. Tyvärr glömde vi att se till att min färddator funkade, så exakta siffror har jag inte, men det tog runt 25 minuter. Med dubbdäcken var det inte ofta jag kom under 30 minuter, så det går rejält mycket fortare med sommardäck. Och förutom att det gick fort var det tyst, så underbart tyst. Med dubbdäcken låter det som att man är nära en bisvärm hela tiden, men med vanliga däck var det alltså tyst. Underbart! Nu känns det verkligen att det är vår.

Smygreklam

Har tänkt att blogga hela helgen, men i lördags var det upptaget hela dagen och igår var det alldeles för roligt att brodera :-) Har lite bilder att visa faktiskt. Måste ta tag i det och visa lite snart.
Idag cyklade jag till jobbet och det var riktigt skönt, även om det är lite väl mycket grus kvar på vägarna för min smak. Väl på jobebt gjorde jag först lite jobbgrejor och sedan kollade jag in de få bloggar jag följer. Min före detta kollega Emilia hade uppdaterat sin blogg, vilket alltid är jätteskoj eftersom hon tar så väldigt vackra bilder. Idag när jag kollade blev jag riktigt sugen på att köpa lite kläder att ha för att kunna påta i trädgården med klass. Kolla in den här sidan, visst blir man sugen?! Största problemet nu är väl att vi inte har någon trädgård...

Vår = regn?

Idag cyklade jag. det var blött. Väldigt blött. Jag har regnkläder, inte de bästa kanske, men det håller mig torr - trodde jag. Såg på termometern imorse att det var dryga tre plusgrader, vilket är skönt för då smälter den lilla snö som finns kvar undan. Dock så regnade det, och det regnade hyfsat mycket. Funderade ett slag på om jag skulle ta bussen, men tog mig i kragen och sa till mig själv: "Tar du inte cykeln idag kommer du inte börja cykla på allvar någon gång." Så det var bara att dra på regnnbyxor och cykla iväg. Kände rätt snart att det blev lite blött vid anklarna där byxorna tog slut, men det var ju rätt lugnt. Väl framme och i omklädningsrummet drog jag av dem och var som misstänkt blöt vid anklarna, men även hela skrevet på byxorna var blött. Så ut som jag hade kissat på mig. Så det vara bara att ta av byxorna och dra på sig regnbyxorna medan byxorna fick spendera en stund i ett torkskåp. De är fortfarande inte helt torra, men jag har den i alla fall på mig, kan ju inte gå runt i regnbyxor som prasslar hela förmiddagen.

Det som är skönt är att det i alla fall börjar kännas som vår ute nu. Önskar att all snö (slask) kunde försvinna nu, att allt grus kunde sopas upp och att träden börjar knoppas så att det blir vår på allvar. Tycker att det är så härligt när björkarna får den där lila nyansen de brukar få just innan knopparna slår ut, och när gräs(ler-)mattorna pryds av små gula och/eller vita färgklickar. För att inte tala om då krokusarna kommer. Åh vad jag längtar! Kanske skulle göra som ett gäng vänner har gjort. Sticka utomlands i två veckor och komma tillbaka till fullskaplig vår. Tyvärr blir det inte så, jag får vara glad för det vi har! (Och det lär inte bli några problem, jag gillar alla väder:-))

Grattis på 30-årsdagen!

Idag fyller jag 30 år!

Dagen började med att jag försov mig lite, tydligen hade jag kommit åt tuninghjulet på klockradion när jag satte väckarklockan så det var bara lågt brus när den ringde 6:10. Vaknade en halvtimme senare och tänkte att då kunde jag lika gärna sova till sju, så jag satte om klockan (efter att ha fixat till radion) och kunde självklart inte somna om. Var dock skönt att bara ligga och halvsova i tjugo minuter. Sedan frukost och iväg till jobbet. Hade bakat chokladmuffins igår så bjöd på dessa till fika tillsammans med vispad grädde, glass och jordgubbar

Efter jobbet åkte jag in till stan för att äta middag på Jensens med Dennis och Adara. Det var himla trevligt och alla tyckte om sin mat, även om Dennis tyckte hans biff var lite seg.

Nedan är en bild på lite av de presenter jag fått idag, samt ett kort jag fick av Maria Ottosson i måndags.

Jag fick den fantastiskt fina väskan av Dennis! Den är i skinn och luktar alldeles underbart :-) Av Adara fick jag vattenflaskan (att ha när jag tränar) och den lilla teckningen mitt i allt. De höga blommorna fick jag av Dennis och Adara och tulpanerna väntade utanför dörren när jag kom hem. De var från grannfamiljen ett par trappor ner. Kortet till vänster fick jag av Maria Ottosson, tillsammans med en rejäl bit mockatårta som snabbt blev uppäten. Det andra kortet kom med posten och är från Johanna som jag gick i gymnasiet med. Hon är så himla duktig på scrapping! Elvispen med hållare och skål fick jag av mamma och pappa. De ringde när vi satt och åt och undrade var vi var. Eftersom vi inte var hemma fick paketet vila en stund nere hos redan nämnda grannar. Vad som är lite skoj är att jag lånade deras elvisp igår för att kunna göra chokladmuffins att bjuda på idag. (Vår egen elvisp gick sönder när jag höll på att baka inför ett av Adaras kalas och mamma var snabb med att säga att jag inte skulle köpa en ny, så att jag fick en var inte inte en total överraskning direkt.)

Världens finaste!

Fler kalas

Just när vi trodde att det var slutkalasat ringer telefonen. Det var Kari som frågade om hon och flickorna kunde komma och hälsa på och lämna lite presenter till Adara. Självklart sade vi och passade också på att bjuda in Anna och Elin, eftersom det bara skiljer fyra och en halv månad på Elin och Elsa. Så kom de och det funkade kanon. Kari kunde till och med gå iväg för att hämta bilen själv när de hade bråttom iväg till nästa kalas, hos hennes kusin. Både Sofia och Elsa verkade trivas som fiskar i vattnet här och Sofia ville inte ens gå när Kari kom tillbaka för att hämta dem och komma iväg till nästa kalas. Och Adara hade skoj hon med, och somnade bra på kvällen efter en eftermiddag full med lek och bus

Sedan ringde Mattias en kväll och frågade om han och Clara kunde komma förbi med lite paket till Adara och självklart kunde det, även om det var nära läggdags för Adara. Vi tyckte att hon kunde få lite dispens, det är ju inte ofta man får så fint besök :-). Efter paketöppnande och lite lek blev det dock tydligt att Adara behövde sova så hon fick göra sig iordning och krypa i säng. Det tyckte tydligen Clara så mysigt ut för hon kröp glatt ner hos Adara och skulle sova hon med. Hocn fick till och med låna Adaras Kanin att gosa med. Men efter en kort stund tror jag hon tröttnade för hon gick upp. Dock så fanns det alldeles för många roliga leksaker hos Adara så ut ur rummet ville hon inte gå och det blev en del protester när vi bestämt förklarade att Adara skulle minsann sova och då fick inte hon hålla på att springa in och ut i hennes rum. Efter att ha värmt välling och förklarat för Clara att det inte skulle bli bad hos oss denna gång begav de sig hemåt. Jag misstänker att det inte dröjde särskilt länge innan Clara somnade i bilen :-)

Många kalas blir det!

Jag vet inte hur många kalas som är normalt att ha när man är liten. Själv hade jag mellan två och tre när jag växte upp. Ett för släkten (såklart) och så ett för kompisar. Under de år jag gick i förskolan har jag för mig att vi ibland brukade promenera hem till den som fyllde år och fick där lite glass och lekte någon lek. Detta gick ju bara att genomföra om det var någon förälder hemma hos den som fyllde år och min mamma var en sådan mamma, en hemmamamma. Därför känns det, för mig, inte så konstigt att dra ihop flera kalas när min prinsessa fyller år. Det blev tre kalas även detta år; ett för släkt, ett för vuxenkompisar och ett barnkalas, där hon fick bjuda max nio personer. Kalasen hade vi 2, 9 respektive 23 januari. Vi skulle egentligen haft barnkalaset 16 januari, men både Dennis och jag kände att vi ville landa lite i det nya året också och valde att istället ha en ledig helg då. Det var riktigt skönt, särskilt som jag var sjuk veckan innan.

För en gångs skull inträffade ju Adaras födelsedag på en helgdag, lördag, och då många barn och även andra är bortresta dagarna i anknytning till nyår valde vi att ha släktkalaset då, eftersom vi visste att åtminstone min familj inte hade något inplanerat. Mamma, pappa, Anna, Elin, Tomas, mormor och familjens vän Birgitta kom och vi hade jätterevligt och åt massa goda bullar och kakor.

Helgen efter hade vi kalas för Adaras vuxna kompisar och det var ett rejält gäng som kom. Förutom de som vi träffar mest: Terese, Martin, Tobbe och Kajsa, kom även Hatta, Ivve och Sara, Sofia, Johanna och Julia. Hatta och Ivve var i samma förening som Dennis, Sara är Ivves flickvän och Sofia och Johanna gick jag i gymnasiet med. Julia är kollega ute på det företag jag jobabr. Terese och Sofia stannade kvar och efter kalaset gick vi ut i det fina vädret och åkte lite stjärtlapp och plastbit i en backe inte långt härifrån. Jösses vad skoj det var. På kvällen kom Dennis och Martin tillbaka (de hade varit och druckit öl hos Dugge i Rävekärr) och vi åt jättegod mat enligt Sofus recept. Sedan spelade vi Wii Sports Resort tills det blev dags för folk att åka hem framåt elvasnåret.

Barnkalaset blev faktiskt riktigt lyckat. Tio barn som alla hade skoj. Var bara en som tyckte det var lite mycket och därför åkte med sin mamma ett par trappor ner till hemmets lugnare vrå. Det värsta som hände var nog att Adara skar sig lite på en serpentin, men det fixades lätt med ett plåster. Jag tror att barn tror att plåster hjälper mot allt :-) Vi hade en del saker planerat så vi hade sagt att kalaset skulle hålla på i cirka tre timmar, men redan efter en och en halv hade vi ätit korv med bröd, haft disco och ätit glasstårta. Så då blev vi lite nervösa och undrade om det skulle bli massa gnäll, men alla nio arnen verkade ha hur skoj som helst. Några lekte med lego, några satt i soffan med oss vuxna och några lekte jage i hela lägenheten. Vi hade tänkt att ha en "sätta knorr på grisen"tävling, men inte hunnit med att göra någon gris. Medan barnenhöll på sitt och jag satt och tog en välförtjänt fikapaus, ritade Dennis upp en gris. Jag klippte till en knorr och sedan var det bara att leka. Grisen sattes upp och genast var det ett par barn där som ville försöka på fast knorren på rätt plats. Den hamnade både på grisens rygg, kind och mage, men det var faktiskt ett barn som prickade in rumpan två gånger, men bara ett par centimeters skillnad. Detta barn var Adara och jag tror hon kände sig extra glad eftersom det var hennes kalas.

Efter fiskdamm trippade de av en efter en och till sist var det bara Pauline och Helene kvar och de stannade kvar lite längre och vi tog lite fika och tjejerna lekte lite - bara de två. Det är så skönt att de funkar bra ihop, eftersom Lines familj är så himla trevlig att vi försöker att ses hyfsat ofta. När de hade gått städade vi det sista innan vi åkte hem till mamma och pappa för att ha spelkväll med min morbror Hans och hans familj.

P.S. Vi hann med ytterligare ett kalas, nämligen Annas som hon hade 10 januari. Där var det också massa folk, och väldigt skoj!D.S.