Födelsedagskort till ännu en av de bästa

Det verkar visst bli två inlägg på samma vecka - vilket uppsving! Anledningen är att systern till Anna som fick kortet från förra inlägget fyller år mindre än en vecka efter sin storasyster. Självklart får även hon ett kort, men troligtvis får även hon det först efter sin födelsedag eftersom man inte längre verkar kunna lita på att Posten kommer fram dagen därpå längre. Kortet är inspirerat av Veckans Skiss #148, men jag inser att det liknar #147 mer. Det blev så tomt i hörnen så därför stoppade jag dit lite extra saker.

Även på detta kort är det en stämpel från Scrapberry's som blivit färglagd med ProMarkers. Det mesta runtomkring (ja, stämpeln med faktiskt) kommer från Panduro. Den utstansade texten kommer från en die från Poppytstamps som heter Topsy Turvy Happy Birthday, köpt på Kristinas Scrapbooking.

Sofia gillar turkost så därför blev det ett turkost kort, även om det inte är så där jättefärgglatt. Hoppas att hon tycker om det i alla fall...

Födelsedagskort till en av de bästa

Det är länge sedan jag skrev något här nu, och räkna inte med något direkt uppsving heller. En av mina absoluta favorittjejer har fyllt år och jag gjorde ett kort till henne. Tyvärr kom det inte iväg förrän efter hon fyllde, men jag hoppas att hon blir glad ändå. Och jag hoppas att hon inte går in och kikar här, för här kommer kortet ut före det kommer fram till henne...

Att jag väljer att blogga om det beror på att jag – hör och häpna – följt en skiss. Det är samma skiss som födelsedagstjejen själv gjort ett inlägg på, Veckans Skiss #147.

Stämpeln är färglagd med ProMarkers, paperpiecad med papper från Panduro och kommer från Scrapberry’s och är inköpt på Panduro-rea för något år sedan. Resten är lite olika papper som troligtvis också kommer från Panduro. Bradsen nere i hörnet har jag fått av en kollega, och de passade perfekt till detta kort!

I entered the card in challenges too:

http://abitmoretimetocraft.blogspot.se/ - Anything goes

https://lovetoscrapchallengeblog.blogspot.se/ - Girlz Rule

http://dragonflydreamschallenges.blogspot.se/ - Anything goes

Tredje gången gillt

Alla goda ting är tre. Tre goda feer. Tre blinda möss. Tre björnar i sagan om Guldlock. Ja, talet tre förekommer ofta i diverse olika sagor och uttryck. Kanske var det menat att jag idag, efter att inte ha uppdaterat bloggen med mina två senaste tider, skulle få till det där som jag strävat efter - att klara fem kilometer på under trettio minuter?

Hur som helst så gjorde jag det idag, och det med besked! Jag tar den långa vägen dit, eftersom jag ändå vill dokumentera tiderna från förra och förrförra veckan också :-)

20/4

Första: 5:59

Andra: 5:54

Tredje: 6:03

Fjärde: 6:14

Femte: - (knepigt med GPS:en kanske, blev inte fulla fem kilometer, bara 4,98 km)

Snittid: 6:03 min/km

Snitthastighet på 9,9 km/h

Här kan jag tillägga att jag var rätt förkyld och att det kändes som att det gick görsegt. Döm om min förvåning när jag såg tiderna, det hade ju gått riktigt bra trots snuvan!

27/4

Första: 6:02

Andra: 6:03

Tredje: 6:12

Fjärde: 6:24

Femte: - (samma som 20/4 - 4,98 km)

Snittid: 6:10 min/km

Snitthastighet: 9,7 km/h

Nu var jag frisk och hade hopp om att få till en bra tid igen, kanske till och med mindre än 30 minuter  Men det gick inte alls och jag var rätt sur när jag var klar, det var ju sämre än när jag var sjuk. Att jag sprang på tom mage före frukost kan ju såklart ha påverkat, men det kändes som att jag hade krafter att fixa det. Nåväl, man skall inte klaga - jag kom ju runt!

Idag (4/5)

Första: 5:33

Andra: 5:48

Tredje: 6:04

Fjärde: 6:10

Femte: 5:33

Snittid: 5:51 min/km

Snitthastighet på 10,3 km/h

Wohoo! Jag klarade det på mindre än 30 minuter! På 29:38 för att vara mer exakt. Enligt Cardio Trainer i alla fall. Sedan är det ju som det är med teknologi, den är ju inte helt exakt. Jag vet att GPS:en varierar lite, men eftersom jag kör samma runda varje gång och mäter med samma app så räknar jag med de resultaten ändå.

Sådär, nu var det dokumenterat också!

Yes! Oh yes! Wohoo!

För den som inte vet har vi en kapsylöppnare som låter/lät så. Vet inte riktigt vart den har tagit vägen, men misstänker att den ligger gömd i Adaras rum eftersom hon tyckte den var rolig att leka med när hon var liten.

Hur som helst så ville jag använda just den frasen för att beskriva hur det kändes efter att jag sprang min vanliga runda på långfredagen. Ja, det var länge sedan, men har inte skrivit ned tiderna, och de vill jag ha här i bloggen! Så här kommer de:

Första: 5:41

Andra: 6:03

Tredje: 6:03

Fjärde: 6:17

Femte: 5:53

För den som är snabb på huvudräkning syns det att detta är bättre än på länge och nu till förklaringen av valet av rubrik: Snittid på 6:00 och snitthastighet på 10,0 km/h!!! Det som varit mitt mål hela tiden! Så glad och faktiskt ganska stolt över mig själv. Jag tackar milt väder och lite folk i spåret för den bra tiden.

Nu har jag ju inte varit ute i spåret sedan dess och jag tvivlar på att jag kommer att lyckas med detta två gånger i rad, men en gång är bättre än ingen gång :-)

I övrigt har det varit dåligt med träning. Först jobbade Dennis kväll veckan före påsk och då blev det en session på gymmet, sedan denna löprunda och sedan inte mycket mer förrän i måndags då jag tog tag i det igen. Det var påsklov förra veckan och vi åkte upp till Umeå och där blev det med fika och godis hela dagarna kändes det som. Därför känns det skönt att vara tillbaka i vardagen nu, och eftersom det är torsdag imorgon är det träning då (måndag och torsdag, remember).

En sista sak; Jag ska skriva om något annat, bara inte orkar ta mig tid till det.

Härlig dag!

För första gången sedan innan jag började på nya jobbet var jag ute och sprang igår. Jag har visserligen sprungit sedan dess, men då inne på bandet. Faktum är att jag ökat hastigheten på bandet och nu kör jag på 10,7 km/h när jag springer för att värma upp. Med tanke på detta hade jag förhoppningar om att kanske äntligen fixa rundan på 30 minuter, eller kanske till och med på lite mindre. Tiderna nedan talar sitt tydliga språk.

Första: 5:53
Andra: 6:09
Tredje: 6:13
Fjärde: 6:15
Femte: 6:11

Snittid på 6:08 och snitthastighet på 9,7 km/h, så som tidigare ungefär. Attans! Att det skall vara så himla svårt att öka tempot! Men kroppen känner väl till "sitt" tempo och struntar i vad jag vill. För att öka tempot måste jag nog göra det aktivt, och verkligen tänka på att göra det. Men det är inte så jag springer, jag tänker på massa annat. Det är rätt gött att få den tiden helt själv faktiskt. Och igår var det extra skönt, eftersom jag var ute redan kvart över åtta, en tid då det mest var hundägare och en och annan motionär ute. Så det var så lugnt och fridfullt ute, och kallt, men soligt. Det var riktigt kallt faktiskt - vår termometer visade -8 °C. Men det var bara att dra på sig "rätt" kläder och ge sig ut. Kallt som tusan om fingertopparna (hade avklippta vantar) de första en och en halv kilometrarna, men sedan var det mest bara riktigt, riktigt härligt.

Och för de som reagerade på tiden (jag är aldrig uppe vid den tiden på helger), jag vaknade innan sju och kunde inte somna om riktigt. Jag hade suttit uppe till ett och pysslat ihop ett födelsedagskort och kommit i säng runt halv två. Så att vakna typ tjugo i sju var inte jätteroligt. Jag somnade väl om en liten stund, men typ tjugo över sju insåg jag att det inte skulle gå mer och började leka med telefonen. När det var klart kände jag att jag kanske skulle sticka ut en runda innan frukost trots att jag kanske borde äta först. Jag gick upp, kollade lite TV med Adara innan jag bestämde mig för att faktiskt sticka ut. Och det beslutet ångrar jag verkligen inte, det satte standarden för hela dagen - en riktigt härlig dag!!!

Födelsedagskort till en 40-åring!

Igår var jag på 40-årskalas! Det var ett superkul cocktailparty med massa goda drinkar (man fick välja från drinklista eller meddela bartendern vad man ville ha i) och massa trevligt folk. Supergod mat var det också, fast det är det å andra sidan alltid där. Jag vet inte riktigt hur de gör, men på något vänster lyckas de hitta supergoda smårätter! En av mina favoriter igår var chevré med körsbärsmarmelad, gudomligt! Hon som fyllde hade bland annat önskat sig kläder från Gudrun Sjödén och jag var där i fredags och fyndade en jättefin tunika till henne. Fick idag ett meddelande på Facebook om att den passade perfekt! det är alltid extra roligt om personen inte behöver byta sina presenter - då vet man att man träffat rätt!

Jag gjorde även ett kort till henne. För första gången använde jag ProMarkers, och det lär bli fler gånger! Lätta att arbeta med och ett stort utbud av färger. Jag gick in på Inex Färg i fredags efter att jag hade shoppat present och letade fram de färger jag kände skulle passa till mitt kort. Jag hade redan tänkt ut ungefär hur jag ville ha kortet och hade papper hemma redan. Utifrån minnet lyckades jag sedan välja helt rätt färger. Blev glad när jag kom hem, eftersom de inte är jättebilliga. Passade även på att köpa en bunt pappersblommor och en chalker, eller vad det nu kan tänkas heta. En sådan man använder runt kanten på ett papper för att färga kanten är det i alla fall.

Jag färglade med mina ProMarkers samt en annan penna jag hade liggandes (den grå) och använde även en del Glossy, för att få glaset samt det lilla av glasflaskan som syns glansigt som glas. Vingarna fick massa stickles och även insidan fick lite duttar av detsamma, liksom blommorna på framsidan. Jag blev jättenöjd, men det tog lååång tid att göra det. De som tar betalt för sina kort tar garanterat inte timpeng, då skulle ingen ha råd med hemmagjorda kort :-)

Short in English

I made this card for a friend's 40th and this was the first time I used ProMarkers, and I loved it! Will defo use them again, and buy more colours. Little Smokie is from Nellie Snellen and I used glossy accent for the glass surfaces (glass and little part of bottle). Used stickles on the front flowers and for Smokie's wings, and also to accent parts of the swirl inside.

Passar på att ställa upp i ett par challenges också, man kan ju inte vinna om man inte ens försöker :-)

Creative Inspirations paint - Favorite Stamp (26/1)

Bearly Mine Challenges - Anything Goes (21/1)

Inky Chicks - Anything Goes (22/1)

Scrappy Frog - Try Something New (3/2)

Through The Craftroom Door - Anything Goes (21/1)

Challenges 4 Everybody - Anything Goes (1/2)
The Paper Shelter - Flower Extravaganza
Creative Creations - Anything Goes (20/1)
Pretty Little Ribbon Shop - Flowers and Ribbon (1/2)

Joyful Stamper - Anything Goes (24/1)
Bunny Zoes Crafts - Anything Goes (10/2)
I Love ProMarkers - Layer It Up (21/1)

Mycket lite träning!

Alldeles för lite träning har det blivit. Jag var förkyld förra veckan och tränade bara på tisdagen, Adaras första skoldag. Onsdag, torsdag och fredag tog jag visserligen promenader efter att jag hade lämnat henne på skolan, men det är ju inte riktigt samma sak. Förra lördagen var vi och köpte skridskor till Adara, handskar till mig och Dennis och en brödrost eftersom vår gamla gått sönder. Passade även på att kolla på en TV som Dennis har spanat in. Förra söndagen hade vi kalas nummer två för Adara, denna gång var det för våra vänner. Det var inte så många som kunde komma men vi som träffades hade skoj och lekte bland annat sätta knorr på grisen :-)

På måndagen vaknade Adara och var tät i luftrören och hade liiite feber, så jag lät henne vara hemma eftersom jag av erfarenhet vet att det brukar vara bra för henne att vila när hon är sådan. Vi kollade på film, tog en promenad förbi skolan och bjöd på bullar i hennes klass eftersom hon fyllt år (hon ville inte göra det första veckan eftersom hennes fröken hade semester då) och så gick vi en runda på Frölunda Torg och köpte material till att göra födelsedagskort. Jag hade verkligen tänkt att gå och träna ordentligt då, men det sket sig ju. På tisdagen var hon också hemma och hade då även ont i magen. Det visade sig bero på magsjuka och eftersom skolan har 48 timmarsgräns insåg jag snabbt att det inte skulle bli någon träning förrän tidigast fredag (orkar inte pallra mig iväg på eftermiddagen efter en slapp dag hemma), och på fredagen hade jag bestämt träff med en gammal kompis. Nåväl, tänkte jag, ibland är det bra att bara slappa också. Men i onsdags, när det var strålande sol och inte så jättekallt fick jag nog och stack ut på min vanliga runda i alla fall.

Första: 6:11
Andra: 6:08
Tredje: 6:18
Fjärde: 6:31
Femte: 6:12

Snittid på 6:16 och snitthastighet på 9,5 km/h, så som vanligt ungefär. Det var riktigt härligt att springa i solen måste jag säga.

Eftersom Adara var frisk på torsdagen, men inte välkommen till skolan (hade bara gått 44 timmar sedan sista kräkningen) så bestämde jag att vi skulle gå till Ruddalen och åka skridskor. Det var underbart, med nästan tom is (bara en skolklass där) och lagom kallt. I fredags tog jag en rejäl promenad innan jag åkte hem till min kompis och sedan passade jag på att gå lite på stan.

Sååå, på två veckor har det inte blivit så mycket tränat, men å andra sidan har jag haft det rätt lugnt och skönt hemma ändå. 

Plötsligt händer det!

I måndags var det studiedag i skolan och Adara hade alltså en extra dags jullov. Jag klev upp tio över åtta och väckte henne, sedan lade jag mig och sov ett tag till :-) Hon hade under julledigheten kommit in i ganska sena sovvanor, varför det faktiskt var nödvändigt att väcka henne, för att hon skulle kunna gå i säng i tid för att somna i tid för att orka gå upp för att orka vara i skolan. Puh!

Hur som helst, vi var hemma och diskuterade vad vi skulle hitta på. Jag ville gå och köpa skridskor åt henne och därefter gå till Ruddalen och åka ett par varv. Hon ville gå ner på badhuset och bada. Inget möte halvvägs här inte, även om hon försökte genom att säga att om vi inte hittade skridskor, då kunde vi bada. Det hade jag kunnat gå med på om hon hade gått med på att kolla mer än bara på Frölunda Torg, vilket hon vägrade. Mitt i denna diskussion ringde min telefon och både Adara och jag trodde att det var hennes kompis mamma som ringde (hon hade ringt tio minuter tidigare för att fråga om de kunde leka - kompisen och hon alltså, inte kompisens mamma och hon). Det var inte hon, utan en person som hade sett mitt CV på Monster och ville prata lite. Helt oförberedd på det som jag var så tyckte jag att visst, kör på. Han frågade lite och jag svarade. Sedan bokade vi in en intervju på hans kontor i tisdags.

Direkt när jag kom dit visade det sig att han var hemma sjuk, men hans kollega kom och mötte mig och sade att han kunde ta intervjun istället. Fine sade jag och så gick vi mot rummet. Och då kommer han jag hade talat med. Han hade varit sjuk, men tänkte att han kunde ta en intervju ändå. Jag som gått och blivit förkyld behövde således inte skämmas för att jag satt och snörvlade. Det slutade med att de båda två satt med på intervjun, som gick bra. det var åtminstone så det kändes. I onsdags ringde han och sade att allt var klart för intervju ute hos kund så igår (torsdag) var jag där. Det kändes kanon! Jag och hon som i huvudsak höll i intervjun verkade klicka direkt och jag kände att "det här jobbet vill jag ha"! Efter intervjun tackade jag och sade hej då och fick veta att de skulle träffa en person till, idag på morgonen, och att de nog skulle kunna lämna snabbt besked.

Idag strax efter lunch ringde telefonen och det var killen som hade ringt i måndags som lät meddela att jag hade gått hem hos kunden och han undrade om jag kunde komma på måndag och skriva kontrakt. Javisst sade jag, för att minuten senare komma på att jag ju skall till Borås och simma med Adara så, så jag sade att det fick bli antingen tisdag eller nu direkt. Okej, då kör vi nu! tyckte han och jag drog på mig ytterkläder och stack dit. En och en halv timme senare hade vi skrivit kontrakt. Jag tror att det här kommer att bli kanon detta!

Värt att nämna är också att jag hade ett missat samtal efter kontraktskrivandet (hade den på ljudlös) och det var erbjudande om intervju för ett annat bra konsultbolag, det jag var hos förra torsdagen. Fick då ringa och förklara att tyvärr, jag hade precis skrivit kontrakt för ett annat bolag på ett uppdrag jag verkligen känner att det passar mig. Han var (såklart) väldigt trevlig och grattade, men sade att jag gärna fick höra av mig om jag ville byta i framtiden, för de hade gärna haft mig som anställd. Sådant är så roligt att höra! Men men, nu blev det inte de som fick mig utan ett annat bolag, och jag tror att det kan bli kanon, trots att det verkligen gick superfort allting!

Lite piggare?

Har länge känt att jag vill göra om bloggen, men bara lite då jag faktiskt gillar det väldigt enkla utseendet. Således bytte jag bara ut lite färger, till vad jag tycker är lite fräschare. Det ser bra ut på min hemdator, vet inte hur det ter sig hos andra. Passade på att byta bilden på Prinsessan också, en lika somrig bild, men en sisådär tre år nyare (den är från i somras)!

Här är den gamla bilden!

Finaste tjejerna i stada

Både Adara och jag har ledigt nu och idag när vi satt och åt frukost ringde Anna och frågade om vi ville hämta tjejerna från dagis och ta med dem till mamma och pappa. Vi kom fram till att det ville vi så vi tog vagen till Botaniska-hållplatsen och gick genom Slottsskogen för att få en lite roligare promenad till deras dagis. Sälarna hade precis fått mat och var inte så jätteroliga att titta med, men det är alltid roligt att kolla på dem tycker jag - de är ju så söta! I fågelhuset höll en stackars människa på att tvätta insidan av fönstren och Adara undrade varför hon hade en scarf över munnen. Jag förklarade att det nog inte luktar så gott där inne, men Adara kontrade då med att hon hade den ju inte över näsan. Sant. konstaterade jag, men så var det inte mer med det. Klockan tre var vi på dagis och hämtade tjejerna och jag måste verkat väldigt förvirrad när jag hämtade dem, för jag frågade om i princip allt: Vilka vantar skulle jag ta? Är detta Elins? Vilken overall brukar Elsa ha på sig? Brukar de ta med detta hem? Och när det gällde vissa saker så kollade jag med tjejerna: Är detta dina Elin? Är detta verkligen Elins Elsa och så vidare. Till slut kom vi i vart fall ut från dagis och då började nästa projekt, att valla hem dem. Redan fem meter utanför grinden började Elsa gnälla om att hon inte hade någon napp, men det gick över lika fort som det kom och hon sade bestämt att hon ville gå själv och inte sitta i vagnen. det ville däremot Elin, men där sade jag tvärt nej, eftersom jag vet at hon inte brukar få det i den vagnen vi hade. Adara sköt vagnen tillsammans med Elin medan jag gick med Elsa som ville hålla handen för det var så "mysigt". Vi gick först till EffKå där vi köpte kanel- och vaniljbullar innan vi fortsatte hem till mamma och pappa. Men först hade vi lite fotosession. Visst är de superfina!!!

De stora tjejerna sprang i förväg medan jag och Elsa traskade på i vår egen takt hem till mamma och pappa. Väl inne på gården förväntade jag mig att se dem (det var bara en liten gata för dem att ta sig över och såpass litar jag på dem att de kan ta sig över den), men de syntes inte någonstans. Jag och Elsa började gå upp för trapporna och efter halva andra såg jag de stora tjejerna genom  fönstret. Elsa fick för sig att det var jobbigt att gå och tyckte jag skulle bära henne, men eftersom jag redan bar på en hel del fick hon snällt traska vidare. När jag hade lämnat henne till pappa som redan var hemma sprang jag ner till tjejerna och sade att nu fick även de gå upp. De hade tydligen inte alls varit på gården när vi kom utan hade gömt sig bakom bilar och smugit på mig och Elsa när vi traskade förut. Gullungar! Vi beställde pizza och efter det åt vi lite bullar och annat gott som fanns att tillgå. sedan var det hemgång och vi fick skjuts av pappa!